Senaste+Nobel

31 mars, 2009 § 2 kommentarer


Jag är så rastlös. Jag gör typ fyra saker samtidigt, jobbar med två olika grejer, lagar mat och gör listor. Den här som jag har sett lite överallt (här och här och någon annanstans som jag har glömt):

Senaste…
utlästa boken: Dödssjukdomen (om noveller räknas, annars Den allvarsamma leken, bra omläsningsbok!)
påbörjade boken: Sebastian Knights verkliga liv (Vladimir Nabokov)
höjdaren: Illusionernas bok (fast den var egentligen inte en höjdar-höjdare, Vad jag älskade är nog egentligen den senaste. Den påminner ju lite om Austers iofs. Gud, vad kräsen jag är, den läste jag ju i oktober!)
besvikelsen: Boken om Blanche och Marie.
lånade biblioteksboken: Räddaren i nöden och Lyckan/En gåta
inköpta boken: Nabokovboken i lördags för 10 kronor.
bokcravingen: Sorgesång som jag ännu inte har läst eftersom jag helst inte läser på engelska. Fast jag är beredd på en besvikelse: det låter bra, visst, men inte fantastiskt. Sen som alltid allting som är utgånget och inte går att köpa längre. Och inte finns att låna på hemmaplan (jo jag vet, det går att fjärrlåna blablabla men jag orkar aldrig)
lästa meningen: ”Så genom en av känslans egendomliga förvandlingar fick Ryssland (som för dem verkligen hade varit en okänd avgrund som mullrat avlägset bortom ett lampbelyst hörn av en kammare belamrad med släktfotografier i pärlemorramar och en akvarell av slottet i Chillon), detta okända Ryssland fick nu ett drag av ett förlorat paradis, en oerhörd, otydlig, men i tillbakablicken vänlig plats befolkad av vemodiga minnen.” (ur nabokovboken, jag kom inte ihåg exakt den sista meningen så jag tog den här från sidan jag är på, fin!)

Och sen hittade jag den här där man ska lista tre favoritböcker av nobelpristagare (härifrån). Omöjlig uppgift, men okej. Jag väljer

1. Blecktrumman som är en av mina absoluta favoriter. Den är en ungdomsförälskelse och det var länge sedan jag läste den nu. Jag är ärligt talat lite rädd att läsa om den, den kan omöjligt leva upp till de minnen jag har av den. Hursomhelst är det ju absolut ingen dålig bok. Jag ryser när jag tänker på lille Oskar och hans dånande blecktrumma, glaset som krossas, hästhuvudena och ålarna och nazisterna och Berlins tomma gator.. (och är det inte en madonna som gråter också?)
(Günter Grass som fick priset 1999)

2. Älskade som jag läste i höstas (eller var det i våras?) och som gjorde ett otroligt starkt intryck på mig. Den tycker jag att ni ska läsa! Om slaveriet i amerikanska södern, om svartsjuka, om offer plus lite övernaturligt (eh, jag inser att det inte låter så bra, jag skulle aldrig gå igång på det det där, men jag lovar. Det är verkligen bra). Bäst är de kapitel där texten flödar i någon slags poetisk stream-of-consiouness, svårt att förklara men mycket bra!
(Toni Morrison, pristagare 1983)

3. Missnöjets vinter som är min Steinbeckfavorit. Jag läste en artikel om fenomenet weltschmerz någonstans och då fick den här boken agera exempel på sådan världssmärta (det översätts ibland till världsleda också, typ att man ger upp hoppet om världen och människorna där. Det är nog en riktigare översättning egentligen). Den är otroligt tät och suggestiv, en hopplös, irrande planlöshet ligger över alltihop oavsett om det är nattliga vandringar längs småstadens gator som skildras eller om man sitter i ett hus vid havet och det är solsken och gardinerna fladdrar i havsbrisen.
(John Steinbeck, 1962)

Så, det här inlägget tog typ två timmar att skriva eftersom jag under tiden har lagat mat och ätit den, skrivit klart en grej, börjat på en annan och vattnat mina blommor. Nu ska jag nog läsa Nabokov.

En viss typ av människor

31 mars, 2009 § 2 kommentarer

Hej, jag sitter och försöker göra upp en marknadsföringsplan. Herregud så tråkigt det är. Det kanske bara är en känsla jag har, men visst verkar de som hittat på alla strategier, modeller och analyser inom marknadsföring vara en viss typ av människor? Den typen som gör kom-ihåg-listor när de ska ha hemmafest och gör bildspel av semesterbilder och tycker att powerpointpresentationer är bästa grejen? Och är överdrivet pedagogiska, det blir att rabbla glosor och multiplikationstabeller all over again när man läser om fem E:n (experiences! entertainment! excitement! emotions! engagement!) och fyra P:n (produkt! pris! plats! påverkan!). Och som om inte det vore nog har någon lagt till tre stycken p: personal! politik! polarna! Jag menar, ”POLARNA”?

Boken om Blanche och Marie

30 mars, 2009 § 6 kommentarer

mentalpatient på la Salpêtrière (där Blanche vistades)

Jag lägger PO Enquist åt sidan nu. Jag tror att den gör sig bättre i små portioner? Inte för att den på något sätt är för mycket, vräkig, mustig etc. Tvärtom, den är otroligt sval och exakt, så sval att jag finner den lite.. oengagerande. Fin, njutbar en stund men sedan kommer jag på mig själv att tänka på annat, typ vad jag ska laga till middag. Och det är ju inte ett särskilt bra betyg, va?

I stället: min nya Nabokov. Men obs! jag ger inte upp Blanche och Marie, jag tror bara att de gör sig bättre att läsas en sida eller två i taget.

Bra konst en dimmig morgon

30 mars, 2009 § 2 kommentarer



Anna-Lena Norberg.

Våren, helgen, blommorna och fåglarna

29 mars, 2009 § Lämna en kommentar


Det har varit vår, och jag har gjort riktiga saker hela helgen! När jag gick hem sent i fredags natt sjöng fåglarna för full hals, det är ett fint vårtecken tycker jag. Igår var jag i delikatessaffären och köpte ostar och knäckebröd, i blomsteraffären där jag köpte ranunklar och så var jag på en väldigt liten loppmarknad där jag köpte Nabokovs ”första engelska roman” (från 1938): Real life of Sebastian Knight för 10 kronor. Idag har jag druckit vitt vin till lunch (ja, till maten alltså. Som var en lax- och avokadosallad, så det var ju en duglig anledning) och nu ska jag jobba lite. Hörs i morgon!

John Ajvide Lindqvist

27 mars, 2009 § 4 kommentarer

Jag har ändrat mig, jag tycker inte att John Ajvide Lindqvist verkar så kufisk längre! Jag hade föreställt mig honom som någon slags Carl-Einar Häckner/häxdoktortyp (med tanke på trollkarlsgrejen antar jag), och Låt den rätte komma in fick mig verkligen att att rysa, fast inte på sättet det var tänkt tror jag. Men jag såg typ halva Babelintervjun med honom idag (eh, vad sysslar de förresten med på den redaktionen egentligen, jag menar plastiga glassgubbar och skyltar och grejor?) och han framstod ju som väldigt sympatisk. Ett under att han lyckades sticka emellan med någonting vettigt mellan alla märkliga programinslag, hm?

Bisarra babyporträtt

26 mars, 2009 § 5 kommentarer

Dürer: Madonna and child (1512). Ansiktet är ju rätt uppenbart bisarrt, men kolla på bebisens vänstra sida – babyhull som trotsar gravitationen? Dessutom en navel som är helt inkonsekvent placerad.
.

I give you torsdagsunderhållningen: bisarra barnporträtt! Det här skulle kunna vara del ett av hur många som helst, men jag nöjer mig med de här så länge.

Modeblogg-pose! Tizians Gypsy Madonna (ca 1510)
Parmigianino- Cupid carving his bow
Parmigianino: Cupid carving his bow (1532-34)

Var befinner jag mig?

Du tittar för närvarande i arkivet för mars, 2009Dekadensmagasinet.