Detta om detta.

25 januari, 2014 § 2 kommentarer

Hej hej, jag har ändrat designen på bloggy! Stasimon skrev fint om förhoppningen om en nalkande bloggvår vilket var bra för bloggmoralen, jag gick in och läste lite historik här och började greja med designen (provade teman i en evighet innan jag tröttnade och valde det här, jag vet att titeln är orange men det går inte att ändra färger utan Premium) och nu skriver jag ett inlägg!

Jag läste några bra nyårslöften från bloggen Darjeeling tack, en av alla dessa bra bloggar som i avsaknad av uppdateringar sakta glidit ur det digitala medvetandet och dött 😦 Idag rensade jag min länklista med tungt hjärta, tog bort en massa bloggar som inte postat något på ÅR (men är så värd läsning, spring och läs t. ex. Die KaschemmewtosiotlVikomten). I alla fall, såhär skrev Darjeeling, tack i ett av sina sista inlägg:

2012 ska jag: laga mer och godare mat. Resa. Skriva. Göra saker jag inte gjort förut och träffa människor jag inte träffat förut. Ordna ett fantastiskt litet hem åt mig själv. Fotografera mer. Vara mer glad än ledsen. (…) Vara glad nu istället för sen.

Men ja, så bra löften! Särskilt det där om att vara glad nu *fångar dagen* och maten. Jag hatar att laga mat och gör det ganska sällan, dessutom är matsnobbism det sista jag kan anklagas för (det har jag ärvt efter min pappa, kungen av kafeterior och vägkrogar) och jag förhåller mig extremt skeptisk till nya smaker, så det är svårt att experimentera och jag provar sällan nya recept. Pulled pork har jag provat och det var väl okej, men jag äter hellre en gulasch eller fläsklägg och smörigt rotmos. Således tänker jag mig tema vällagad husmanskost för 2014 – jag gav bort Tore Wretmans Svensk Husmanskost förra året och tänkte nu låna den och laga lite recept ur den.

Idag var vi på barnkalas och det enda jag kunde tänka på var Knausgårds tvåa (är det väl?).

Annonser

The untypical lista

29 december, 2013 § Lämna en kommentar

Andrew Wyeth, Witching Hour

Jag tänkte göra en lista, men alltså… allting, exakt allting, jag har gjort under detta år har handlat om barnet, det älskade, krävande barnet som kom på årets första dag och som slukar min tid med samma glupande aptit som han tar sig an allt annat i livet. Jag fyllde trettio år men lade knappt märke till det, slutade på mitt trygga halvtidsjobb och har nu ingen aning om vad jag ska göra härnäst, bryr mig inte nämnvärt om det heller, har jobbat på med texterna som märkligt nog fortfarande rinner ur fingrarna.

Jag fick julklappsböcker som jag hoppas hinna läsa… någon gång, den berömda Steglitsan som jag ännu inte öppnat och den inte så berömda Haren med bärnstensögon som verkar trivsam (men alltså, knappt ett tiotal sidor in i de Waalboken visar den gäckande steglitsan sig också där, flaxar ut och in i en guldskimrande kärve halm…!).

Om jag får önska mig något för 2014 så önskar jag mig helt fräckt monetära medel (ett välbetalt och roligt jobb går också bra!), jag är så trött på att jämt och ständigt hålla på att räkna och räkna och aldrig få någonting att gå ihop, någon gång.

Med de muntra orden – gott slut och gott nytt 2014!

Sommaren

15 september, 2013 § 2 kommentarer

klitterhus

antarktis

hjort

hjorth

slätten

bad

gräs

grannarJag vet inte vad det vill säga att det bästa med den här sommaren var alla powerwalks om kvällarna, i min ensamhet. Annat – att plötsligt ha en hel liten familj att umgås med, utflykterna, stränderna, jobbet, böckerna, vinet – det var också bra, men kvällarna var bäst.

Everyday is like sunday

12 mars, 2013 § Lämna en kommentar

Jag tar tillbaka det där med nattsömnigt barn, det barnet förvandlades till en hysteriskt skrikande stackare med magknip. Fast det är bättre nu, det börjar bli bättre, men någon intellektuell stimuli-revival har det knappast blivit. En vanlig dag består av amning, nyhetsmorgon på SVT, byte, amning, frukost till mig, amning, amning, lunch, byte, promenad, amning, byte, amning, amning och sedan kommer C äntligen hem.

tulips

Ibland, som när man fyllt år, får man dock lite tulpaner att trösta sig med.

youngsters

… och äntligen går det att promenera utan att behöva riskera livet på isiga vägar. Här är mina favoritgrannar, två ston med fjolårsföl. Nu är de, fölen alltså, som pubertala tonåringar, lite raggiga och oproportionerliga och lynniga, de kastar med huvudena och försöker buffa på vagnen genom staketet ❤

Födelsedagsinlägg

8 februari, 2013 § 3 kommentarer

Hej, idag fyller jag år! Det firar vi med att titta på en bild av Caillebotte och en söt hund, fotograferad just detta datum för 121 år sedan:

Caillebotte, 8 fevrier 1892

extremt typiskt februariväder det verkar ha varit den dagen, när jag tänker på hur mina födelsedagar brukar se ut så är det just så här: disigt, påträngande fuktigt – så att fuktdropparna hopar sig på ens akrylhalsduk – och inte särskilt kallt. Fast just idag råkar det vara nysnö och skidfärdsväder, en sådan dag man kunnat åka spark… Fast jag har besök och dricker champagne i stället.

Långsamhetens lov

16 januari, 2013 § 1 kommentar

Sofia beskriver så bra vad min mamma alltid kallade mitt ”drömmande” när jag var liten. Jag älskar verkligen att sitta och tänka på och liksom umgås med grejer – texter, bilder, melodier – och jag är långsam, en egenskap som jag länge föraktade hos mig själv men som jag nu uppskattar mycket. Inte så långsam i handling – jag är ibland (fast mer och mer sällan, det ska erkännas) en lika stor bokslukare nu som i tonåren, lite beroende på vad jag läser, förstås; jag tar in målningar och musik på ett likaledes hungrigt vis – men i tanken, eller hur ska jag säga, i sinnet. Jag gör om. Läser om, tittar igen, lyssnar igen. Jag har läst Farväl till Berlin minst en gång om året sedan jag hittade den i bokhyllan hemma i vårt vardagsrum (märkligt malplacerad bland alla Svalans bokklubb-böcker), långt innan jag blev medveten om filmen och musiken och Liza Minelli, och jag och den här målningen har en pågående kärlekshistoria sedan 1996.

Post-

14 januari, 2013 § 2 kommentarer

Charlotte Casiraghi i Vogue Paris

Charlotte Casiraghi i snygg klänning. Eller ja, det är mest Charlotte Casiraghi som är snygg.

Hej, jag är nykär i min garderob, jag kan ha på mig normala byxor! Kjolar! Klänningar! Det är någonting berusande i att gå ned sjutton-arton kilo på två veckor (obs! Verkligen på ett icke-pro-ana-sätt, jag är bara lättad att så fort ha gått från svullen, sprickfärdig och nästan invalidiserad till förhållandevis rörlig och normal). Förutom att jag har den här lilla människan med boxarnäsa och pyttesmå fingrar och tår hos mig, är jag glad över att jag åter tycks ha förvärvat en hel del av min förlorade intellektuella förmåga samt livsglädje (jag tror att jag har sömn att tacka för en stor del av detta, jag vet att de flesta sover dåligt efter att bebisen fötts men jag har välsignats med ett nattsömnigt barn. Det var hundra gånger värre med all halsbränna och ischiasvärk och att inte kunna vända sig om i sängen). Jag läser! Tittar på bilder! Orkar träffa människor! Jag har en flaska champagne på kylning som vi snart, vilken dag som helst nu tror jag, ska öppna. Och så snart mitt misshandlade bäcken tillåter, ska jag gå uppför backen och hälsa på fölen från i somras som är stora nu.

Var befinner jag mig?

Du bläddrar för närvarande i kategorin gallimatiasDekadensmagasinet.